Att August är 2 månader

 

  • Följer saker med blicken
  • Ammas men får även ersättning eftersom han inte blir riktigt mätt annars.
  • Sover oftare och oftare längre pass under natten. Ibland till och med 6-7  timmar i sträck
  • Ler och skrattar
  • Har snurrat runt från mage till rygg en gång

Att Signe tappar tänder

Det var med skräckblandad förtjusning som vi upptäckte att Signe hade två lösa tänder. Med en veckas mellanrum tappade hon sedan de båda mellersta tänderna i underkäken. Jag var tvungen att googla om det var normalt att tappa tänder vid 4,5 års ålder. Det var det även om det är vanligare i 6 årsåldern.

Att August är 1 månad

*Jackpott har fått namnet August

*Följer blicken

*Ler

*Sover fortfarande stora delar av dygnet men är gärna vaken ett längre pass på natten.

*Sov helst på eller väldigt nära mamma.  

*Helammas

alt=

Att Jackpott föddes

På seneftermiddagen den 16 januari hade jag några regelbundna sammandragningar som kändes mer än tidigare men de gjorde inte ont. Efter någon timme försvann de och under kvällen kände jag ingenting. Under natten vaknade jag några gånger och hade då några sammandragningar.

Vid fem tiden började sammandragningarna kännas mer som värkar och jag gick upp. Jag plockade lite med BB-väskan mellan värkarna. När barnen vaknade gjorde jag frukost till dem och väckte sedan husbandet. Värkar kom nu med tre till fyra minuters mellanrum. Husbandet ringde förlossningen som sa att vi fick komma in direkt utan att ens ha pratat med mig. Husbandet ringde våra grannar och frågade om Signe och Nils kunde komma över en stund innan mina föräldrar kom.

Strax innan åtta den 17 januari kom vi in till förlossningen. Det var väldigt lugnt på förlossningen och vi var de enda där. Vi fick ett rum direkt och efter en liten stunds fixande gjordes en undersökning. Det visade sig att jag var öppen 4 cm men att Jackpotts huvud fortfarande var ruckbar. Barnmorskan trodde att det skulle gå fort.

Värkarna hade under bilresan in till förlossningen avtagit lite i frekvens ökade igen och efter ett tag började jag ta hjälp av lustgasen. Värkarna blev intensivare och intensivare men Jackpott vill inte sjunka ner. Ett tag gick hjärtljuden ner på Jackpott och barnmorskan blev orolig och funderade på om navelsträngen satt runt halsen. En läkare kom och tittade med ett instrument men navelsträngen satt inte runt halsen. För att ha extra koll sattes en skalpelektrod på Jackpott.

Vid 10:30 tog barnmorskan hål på hinnorna så att vattnet gick. Värkarna lugnade sig lite så efter ett tag sattes ett värkstimulerande drop. Värkarna tog fart igen och äntligen sjönk Jackpott ner så att jag fick krysta. Klockan 12:19 föddes Jackpott. 3550 g och 51 cm  stor guldklimp! Så mycket kärlek!

Knappt 3 timmar efter att Jackpott föddes kom Signe och Nils tillsammans med min föräldrar och fick träffa Jackpott. Det var två mycket stolta och uppspelta syskon. Vi önskade att få åka hem efter 6 timmar men eftersom det var söndag och det då endast fanns en barnläkare på hela sjukhuset han läkaren inte kontrollera Jackpott under eftermiddagen/kvällen utan vi fick åka hem nästkommande förmiddag istället.

alt=

Att Jackpott är här

Klockan 12:19 föddes Jackpott! En 51 cm lång och 3550 g tung guldklimp. Hela familjen mår bra.

Att det är beräknad förlossning

Då har vi kommit fram till beräknad förlossning. Jag var från början inställd på att gå över tiden eftersom jag gjort det med både Signe och Nils. (Signe behövde hjälp av igångsättning för att komma ut och Nils kom typ 10 timmar innan igångsättning. ) Under hela graviditeten har folk sagt att denna bebisen skulle komma tidigare så på något sätt började jag också tro det. Men dagarna och veckorna har tickat på och igår verkade till och med barnmorskan rätt överrygad om att jag kommer gå över. Så nu ställer jag in mig på igångsättning om drygt två veckor igen.

Igår var jag hos barnmorskan för andra gången den här veckan. Jag har högt blodtryck som under de senaste två veckorna kontrollerats 2gånger/veckor på mödravården. Inget annat än blodtrycket har varit något konstigt. Magmåttet låg precis på kurvan och hjärtljuden låg på 140. Barnmorskan tyckte inte alls att det var konstigt att jag har halsbränna eftersom bebisen fortfarande ligger väldigt högt upp och konkurrerar med magsäcken. En hinnsvepning gjordes men gav noll effekt. Jag förväntade mig inget annat eftersom tappen fortfarande var 3 cm lång.

alt=

Att vara i vecka 38

Idag har jag varit hos barnmorskan. Jag hade sällskap av barnen och husbandet. Magmåttet som pendlat både över och under nomalkurvan låg idag precis på normalkurvan. Hjärtslagen låg på 130 och var som vanligt inte helt lätt att hitta från början. Tur Jackpott sparkar så dant så man inte behöver vara orolig den där stunden när barnmorskan letar.

Barnmorskan fick hämta en gamal ultraljudsapparat för att vara säker på att Jackpott låg med huvudet ner. Han hade huvudet ner men var inte fixerad än. Blodtrycket var även detta besök högt och gick inte ner nämnvärt efter väntan som det gjorde sist. Ingen äggvita i urinet iaf och jag hade inte ökat något speciellt i vikt sedan sist trots att jag känner mig svullen. Fick tid på måndag för extra kontroll av blodtryck, vikt och urinprov.

alt=

Att vara i vecka 36

Då är vi inne i vecka 36! Veckorna tickar på och det börjar kännas i kroppen att jag är gravid. Jag är trött hela tiden men sover inte speciellt bra på nätterna. Fötter och händer är svullna och efter en dag på jobbet får jag knappt på mig skorna. Halsbrännan har blivit något bättre.

Var hos barnmorskan i torsdags. Allt såg bra ut. Dock var blodtrycket på gränsen till lite högt. Kombinationen högt blodtryck och svullen känns ju inte så bra men ingen äggvita i urinet så då ska det ju inte vara någon fara för havandeskapsförgiftning. Förra gången magen mättes låg den något under normalkurvan och denna gång något över men fortfarande inom normalgränserna.  Jackpott låg med huvudet ner men inte fixerad utan fortfarande rörlig.

alt=

Att vara i vecka 29 och 30

Veckorna rullar på. Det känns som tiden går fort men det känns ändå långt till januari. Senaste veckan har jag kännt mig otroligt trött. Troligtvis en kombination av graviditeten och att det är mycket på jobbet. När mannen som annars är ledig med barnen på fredagar blev tvungen att jobba så tog jag ut lite flex på eftermiddagen. Tänkte ta tag i lite pysselprojkt men slutade med att vi mest hängde i sängen och soffan. 

I måndags var det dags för barnmorskebesök. Ingen av kontrollerna var något att anmärka på utan allt såg fint ut. 

Att bli bjuden på kalas

Under det senaste halvåret har kalasinbjudningarna börjat dropp in, för Signe. Fast barnen numera går på samma avdelning på förskolan, leker mycket tillsammans och med samma kompisar så har Nils inte blivit bjuden på kalasen. Första kalaset grät Nils och ville följa med men sedan har han funnit sig snabbt i att han inte har fått följa med på kalasen. Jag däremot har tyckt att det varit jobbigt. Jag vet att de måste lära sig det här med att väljas och att väljas bort men de känns så små. Så när både Signe OCH Nils fick kalasinbjudningar i veckan början jag nästan gråta (skyller på gravidhormoner). 


Vi har försökt hitta på något extra med Nils hemma när Signe varit på kalas. Det första Signe gjort när hon kommit hem från kalasen är att hon delat precis lika mellan sig och Nils av godiset hon fått. Och sist hon var på kalas hade hon berätta för en mamma om hur mycket hon tycker om sin bror. 

Att vara i vecka 27

Då var vi inne i vecka 27.  Jackpott rör sig mycket speciellt på eftermiddagarna och kvällarna. Jag har haft en hel del sammandragningar de senaste dagarna. De gör inte direkt ont men de gör ändå att jag inte känner mig riktigt hundra.

För en och en halv vecka sedan var jag hos barnmorskan. Allt såg fint ut och magmåttet hamnade mitt på kurvan. Dessutom fick jag höra Jackpotts hjärtljud för första gången.

Att vara i vecka 25

Igår gick vi in i vecka 25. Jag känner hur Jackpott rör sig varje dag nu. Jag mår bra även om det känns i kroppen att jag är gravid. Benen blir trötta och svullna så sedan några veckor använder jag stödstrumpor, vilket hjälper en hel del. Halsbrännan har börjat smyga sig på men än så länge är den inte speciellt farlig.

Har under de senaste dagarna fått höra att “magen är så söt” från flera personer.  Blev mest glad av att höra det från en 5-åring på barnens förskola. Det var liksom så oväntat.

© Copyright mammaTEA - Designed by Pexeto